Översynthet – hyperopi

Översynthet innebär att man ser bäst på avstånd och brukar därför även kallas för långsynthet. Nästan alla föds med översynthet men med åren kan det förändras och till sist övergå i närsynthet. Översynthet beror på att ögat är för “kort”. Ljuset som passerar genom ögat när vi tittar hamnar därför i något man kan likna vid en punkt bakom ögat. För att få en skarp bild måste ögat kompensera, eller ackommodera. Det vi ser genom att flytta fram bilden till ögats näthinna. När vi blir äldre avtar ögats förmåga att ackommodera. Det leder till att man ser tydligt på långt håll men får svårt att se tydligt på nära håll. Glasögon för den som är översynt blir tunnare i kanterna vilket optikern betecknar som “plusstyrka i glasen”.

Översynt
Översynthet

Närsynthet – myopi

När man är närsynt är ögat för “lång” i sin form. Det gör att ljuset som passerar ögat får sin brytpunkt framför näthinnan. Vilket leder till att man ser oskarpt på långt håll. Däremot ser man bra på kortare avstånd. Glasögon för den som är närsynt blir tunnast på mitten vilket optikerna betecknar som “minusstyrka i glasen”.

Närsynthet
Närsynthet

Brytningsfel – astigmatism

Astigmatism innebär att hornhinnan eller ögats lins har en “olik-kupning”. Det gör att ljusets brytpunkt blir till bildlinjer med skärpa i olika riktningar istället för att bli till en liten punkt. Det leder i sin tur till att man får svårt att se detaljer både på nära håll och på avstånd. För att få linjerna att minska, kompenserar man glasögon och linser med två olika styrkor. På så sätt närmar sig linjerna ögonbotten för att till sist bli ett litet kors som är tillräckligt likt en punkt för att man ska se bra. Ögat kan ha många olika kombinationer mellan astigmatism, översynthet och närsynthet.

Rättsynthet – emmetropi

Att vara rättsynt innebär helt enkelt att man inte har något synfel. I regel får den som är rättsynt inga problem med synen förrän han eller hon blir äldre och får det som kallas presbyop.

Rättsynt
Rättsynthet

Ålderssynthet – presbyopi

Förr eller senare drabbas vi av ålderssynthet. Det är ett naturligt fenomen som oftast kommer i 40-45-års åldern. Det tar sig uttryck i att man får svårare att se på nära håll. Skälet är att linsen i ögat stelnar. Ålderssynt blir man oberoende av andra synfel vilket betyder att ögonen påverkas av åldern. Ofta leder det till att den som är översynt eller rättssynt behöver starkare glas för att kunna läsa medan den närsynte behöver svagare glas vid samma aktivitet. Är man astigmatisk kan det finnas behov för antingen starkare eller svagare glas beroende på kombinationen med andra synfel.